Låg inne på sjukhuset idag och skulle spränga bort min njursten. Jag var grymt trött när jag kom dit för Minou vaknade 04.00 i morse och då hade jag endast sovit i fyra timmar. Jag njöt när jag fick smärtstillande och lugnande inför ingreppet. Jag sov som en stock. Jag rullades in på salen för stötvågsbehandlingen men jag var så trött att jag inte ens orkade öppna ögonen. Jag bad att få blunda när sjuksköterskan berättade och gick igenom ingreppet med mej.
Det gjorde ganska ont att få 90 slag/min över njuren. Jag fick lite extra smärtstillande och sen somnade jag faktiskt. Det var nog första gången de haft en patient som sovit under en stötvågsbehandling:) Vissa tycker att det gör så ont att de måste avbryta.
Min sten gick inte sönder så jag måste infinna mej på sjukhuset ännu en gång om två veckor. Tills dess ska min urin silas i hopp om att det kommer ut några bitar en stenen.