Då var del två av min njurhistoria avklarad. Jag var idag inne på ytterligare en stötvågsbehandling av min njursten. Det gjorde ondare denna gång och jag bad några extra gånger om lite ketogan (morfin). Varför ligga och ha ont när man inte behöver:)
Idag lyckades de troligtvis ha sönder stenen. Så nu silas min blodiga urin för fullt för att få fatt på de små stenarna.
Matte kom och hämtade mej efter behandlingen och jag var som i en dimma. For rakt ner i sängen vid hemkomsten fast jag sovit flera timmar inne på sjukhuset. Han fick stanna hemma från jobbet och ta hand om Minou medans jag var däckad. Skönt att få "vila" men undra hur jag ska lyckas somna ikväll?