En hjälpande hand

Det finns så många ensamma människor. Jag mår riktigt dålig och blir illa berörd när jag tänker på det. Alla ensamma människor som sitter ensamma hemma i sin lägenhet eller sitt hus. Att det aldrig ringer på telefonen, ingen kommer på besök, ingen frågar hur de mår.

Ta till exempel kvinnan som häromdagen förlorade sin man och jag skulle hjälpa henne kontakta sina anhöriga. Hon hade en son i Göäteborg och en vännina i en stad nära Örebro. Det var allt. Hon hade ingen mer. Sonen och barnbarnet som hon endast träffade några gånger om året och sen en enda vännina. Vad händer om hon mister henne också?
Rummet var fyllt av tomtar. Julen är snart här och helt plötsligt är hon ensam. Jag skulle aldrig klara av det. Jag kan ibland känna mej ensam men jag har hur många bra vänner som helst och en underbar familj.

Jag tycker att vi nu runt jul ska ägna alla ensamma människor en extra tanke och vet ni någon ensam granne eller släkting så hör av er och åk dit med lite fika och ge dem av er tid. För tiden och engagemanget är så mycket mer värt än att skicka en present eller ett avlägset julkort.

På Lucia ska jag Minou och Matte gå runt och lussa bland våra grannar. De två närmaste är inte så ensamma men de är gamla och de vill vi givetvis besöka och ge lite glädje. Sen vill jag besöka en farbror lite längre ner mot samhället som jag vet lever väldigt ensam. Som inte har får besök eller har några nära släktingar.

Det är baksidan av vår svenska kultur. De gamla sätts in på hem och får ett besök av oss anhöriga nån gång då och då. I andra kulturer tar de hand om de gamla och vårdar dem hemma in i det sista. Jag vet att det inte alltid är fullt möjligt i dagens samhälle att ta hand om sina gamla men det borde inte vara som det är idag.

Jag besöker min farmor minst en gång i veckan och har tät telefonkontakt med henne. Jag vet att hon uppskattar våra besök och mina samtal oerhört mycket. Fast det gör jag med. Min farmor är den bästa jag vet. Hon ska aldrig få sitta ensam på ett ålderdomshem. Hamnar hon där ska jag hälsa på henne nästan jämt och hämta hem henne så ofta jag kan.

Man kan inte hjälpa alla men alla kan hjälpa någon...

Kommentarer
Postat av: Amanda - Mamma till Vincent och Felicia

Du har verkligen ett gott hjärta Jenny, det har jag alltid tyckt, genomärligt och stort!



Vi kommer att ge bort en gåva till en familj som david var hemma till nyigen och installerade en värmepump hos. Det är en invandrarfamilj som bor i en pytteliten stuga med en tvåårig liten son. De har INGENTING, inga pengar... Så vi har köpt nya kläder till killen och ska göra en liten julkorg till föräldrarna. Vi känner dem inte men jag kan inte bara gå förbi och veta att de sitter där hemma utan NÅGONTING. Pappan i familjen har tydligen blivit torterad och har mkt ärr på kroppen, antagligen har de flytt sitt land på grund av politiska skäl, vi vet inget då david bara var dr och gjorde ett jobb.



Sen önskar jag SÅÅ att jag visste OM folk som satt ensamma för då villjag kunna göra ngt för dem... Men jag vet inte om många... Däremot är jag sån att om jag stöter på ngn som jag vet saknar ngt så hjälper jag mer än gärna, visar lite omsorg etc.



Nåja, jag villebara säga att du är en otrolgit fin människa och jag beundrar dig, du har MÅNGA sidor att älska.

2010-12-10 @ 22:27:08
URL: http://ladysylvia.blogg.se/
Postat av: miranda

Tack Amanda. Jag tycker så mycket om dej och även om jag oftast har tusen saker i livet så är jag oerhört glad för att du är min vän och alltid finns där för mej. Jag måste ringa dej nån dag typ nu och höra hur allt gått med jobb och liknande.



Vad fina ni är mot denna familj. Jag vet att ni är omtänksamma och givmilda personer. Det har verkligen fått känna på. Lycka till denna familj som även har den lyckan.



Tusen kramar i kylan

2010-12-15 @ 21:08:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0