Nu när jag är utan mitt lilla barn två dygn i sträck är saknaden enorm. Att man kan sakna en sån liten person så extremt mycket. Jag försöker att inte tänka för mycket på henne för då fylls ögonen med tårar. Jag fick tillfälle att pussa på henne fem minuter tidigare idag och då var det svårt att hålla tillbaka tårarna.
När jag sen tänjker tanken på att jag i framtiden måste lämne henne på dagis får jag nästan panik. Lämna bort mitt barn så många timmar flera gånger i veckan. Inte har jag skaffat ett barn för att jag vill lämna bort henne. Hur klarar mammor och pappor av längtan efter sina barn?

Eller en annan sak som jag ibland funderar på. Hur kan man inte sakna och vilja var med sitt barn så mycket som möjligt. Är det fel på de personerna? Allvarligt, ibland tänker jag att de måste ha en hjärnskada eller nått.
Jag har hört så många historier de senaste veckorna om föräldrar som inte är intresserade av sitt/sina barn. Historier om pappor som inte tycker om att leka med sina barn, som tycker det är jobbigt att gå till lekparken med sin lilla son. Som inte njuter av att se barnet ha roligt och springa omkring.
Själv kan jag sitta i timtal och bara studera min dotter. Jag har svårt att inte pussa och krama på henne exakt hela tiden.

En släkting till mej fick i 20 års åldern en dotter med en tjej. Mamman vill inte veta av flickan Hon har dessutom snart fyra barn till som socialen har varit involverad i gånger flera. Pappan klarar inte av att ta hand om dottern då han inte är kapabel till det av olika anledningar. Istället har den 7 åriga flickan bott hos sin farmor och hennes pojkvän sen hon var 1,5 år. Dessutom har pappan en ny dotter ihop med en annan tjej. Den flickan har han inte heller vårdnaden om.

På jobbet stöter jag också på tragiska barnöden. Många handlar om misär med alkohol och droger. När jag nu sitter och skriver kom jag att tänka på Michel Jacksson och hans låt We are the World. Den är fantastisk fin tycker jag.

There comes a time
When we head a certain call
When the world must come together as one
There are people dying
And it's time to lend a hand to life
The greatest gift of all

We can't go on
Pretneding day by day
That someone, somewhere will soon make a change
We are all a part of
God's great big family
And the truth, you know love is all we need

We are the world
We are the children
We are the ones who make a brighter day
So let's start giving
There's a choice we're making
We're saving our own lives
It's true we'll make a better day
Just you and me

Send them your heart
So they'll know that someone cares
And their lives will be stronger and free
As God has shown us by turning stone to bread
So we all must lend a helping hand

We are the world
We are the children
We are the ones who make a brighter day
So let's start giving
There's a choice we're making
We're saving our own lives
It's true we'll make a better day
Just you and me

When you're down and out
There seems no hope at all
But if you just believe
There's no way we can fall
Well, well, well, well, let us realize
That a change will only come
When we stand together as one

We are the world
We are the children
We are the ones who make a brighter day
So let's start giving
There's a choice we're making
We're saving our own lives
It's true we'll make a better day
Just you and me