Katt


Skulle katterna vilja he fler kattfamiljemedlemmar i familjen skulle jag gärna skaffa en katt till. Då skulle jag ta en hona från ett katthem. Men jag tror inte det skulle vara så uppskattat så jag får fortsätta njuta av de odjuren som vi redan har.

Mina livsnutare!


Kärlek




Det här är också kärlek


Saknar dej

Jag saknar dej Woodpecker!







Spökfarfar

Åhh bland får jag spunk på min katt. Man måste tänka på precis allt för annars är det kört. Matte köpte hem kattsand igår. Ställde in den i tvättstugan. När jag kom ner imorse såg det ut såhär. Både katten och Minou var överlyckliga och trodde det var ett sandbad att leka i....


Väntans tider

Åhh kan inte maten vara klar snart. Det är jobbigt att vänta när magen kurrar...


Woodpecker

Människor får tycka vad de vill gällande åsikten av saknaden av ett kärt husdjur. Men min lilla underbara pojkkisse dog iallafall förra sommaren och saknaden efter min Woodpecker är enorm. En av anledningarna till att jag ville bo i hus var att våra katter skulle få bo på landet och springa fritt utomhus, utan att vi skulle oroa oss över att de skulle bli överkörda.
Vi bor några hudnra meter ifrån en järnväg men tillräckligt långt för att tanken att katterna skulle gå ända dit var utesluten. Woody lyckades tyvärr med den bedriften av någon märklig anledning och blev överkörd. Min teori äratt han jagade en annan katt och därför sprang så långt hemifrån.

Woody var mitt lilla barn, mitt allt. När han var liten följde han med mej överallt. Han satt innanför jackan varje gång jag cyklade hem till kompisar på kvällarna. Han älskade att sitta som en liten papegoja på min axel.Han sprang lös brevid mej när jag gick runt Ånnaboda sjön. Han sov hos mej under täcket. Men framförallt så var det bara mej som han tyckte om. Jag fick verkligen känna mej älskad!

Här kommer lite bilder på honom så att jag kan en liten mysig minnesstund av honom...




Fågel Fenix

Då var äntligen den sista fjärdern inne i snabeldraken.
Spöket har utsatt oss för ännu ett terrorist angrepp. Igår släpade han in en fågel i huset och spred fjärdrar i badrummet, hallen, köket och vardagsrummet. Men Matte hittade ingen fågel och sa åt mej att leta när jag kom hem. Fågeln låg mitt på vardagsrumsgolvet och hur den undgått honom är för mej en gåta. Men det är väll det typiska manssyndromet som alla karlar är drabbade av. Saker som ligger mitt fram näsan på dem verkar osynliga och förmågan att lyfta eller flytta på ett föremål för att finna det man söker verkar vara en omöjlighet...


Vem terroriserar vem?

Matte påstår ju att Spökets kall i livet är att terrorisera honom/oss så mycket som möjligt men jag undrar vem som terroriserar vem mest egentligen...






Kattfan

Enligt min sambo så är min katt Spökets viktigaste uppgift i livet att förstöra och terorisera oss så mycket som möjligt. När vår dotter föddes började han kissa i vår säng. Så vi fick bygga barrikader i huset för att han inte skulle lyckas ta sej till övervåningen. Vårt hus är nämligen ett hus utan dörrar...

Sen klättrar han i gardinerna och hänger i lampan. Lampan är gjord av så plastbitar som hänger i små ståltrådar och om man drar i den så får man plastbitar överallt.

Han senaste påfund är att bita sönder kattsandpåsen och sprida ut kattsand över hela badrumsgolvet. Sen rullar han sig i sanden och springer och åker kana i den. Jag tyckte att jag hörde honom greja med något i morse men jag struntade i att kontrollera vad. Nu vet jag vad....

Fast jag anser att det inte är enbart katten som terroriserar oss utan min sambo är ganska bra på att terrorisera katten också. Min katt är nämligen ingen vanlig huskatt som uppför sej som katter brukar. Spökets motto lyder nämligen: All uppmärksamhet är bra uppmärksamhet...


Här är spöket lugn för en gångs skull...


RSS 2.0