Det är underbart att ha en egen liten prinsessa hemma.

Måste bara få visa upp min lilla sammanbitna Lucia.




Övriga duktiga luciafirare på dagis...

Här kommer luciatåget...

Idag har jag och Minou bara bara varit hemma hela dagen och kvällen. Det hör inte till vanligheterna eftersom jag ofta åker iväg på kvällen, antgligen till jobb eller träning om vi har varit hemma under dagen. Men idag var bilen inlämnad för reparation för 3000 gången och vi kom ingenstans.

Så vi sysselsatte oss med diverse leker i hemmiljön. Bland annat lekte vi smaka leken som jag ofta lekte med min syster när jag var liten. Men även som tonåring lekte jag och en kompis den med ett par killar men då var man inte så snäll så man lät de andra smaka på diverse vidriga saker såsom stark senap, ättika och kattmat.

Idag var jag lite snällare. När Matte kom hem så lekte jag och Minou med honom och hon matade honom med olika livsmedel.

Fick ett förslag på aktivitet för barn av en kompis. Att kladda, måla med fingerfärg. Jag besökte Bra och begagnat i Hallsberg igår och hittade faktiskt fingerfärg där. Halvfulla burkar men vad gör det när det kostade 25 kronor för fingerfärg och massa annat smått och gott.
Idag blev fingerfärgsdebuten för Minou.

Häng med pappa i studion.


 

Hittade en gammal schysst bild från i somras...

Ibland vill man vara väldigt liten. Man ska bäras, tröstas, vyssas, kläs på och matas. Men allt som oftast kan man allt själv. Gå på toaletten, hälla i mjölk i glaset, klättra in i bilbarnstolen, välja kläder, ta fram eget fika....En mamma är numera ganska överflödig...

2 års kalaset har passerat. Jag får nypa mej i armen för att fatta att min dotter är en realtivt självständig liten varelse med två hästsvansar. När Minou fick frågan på hur många år hon fyllde svarade hon enträget tretton. Men jga är glad att hon bara fyllde två. Men med denna fart så känns det som hon snart är tretton. Innan man fick barn sa alla att man skulle njuta av nuet och ta tillvara på småbarnstiden. Nu är det jag som kommer komma med de predikningarna. Det tragiska är att när ens barn växer så insar man också hur gammal man själv börjar bli. På gott och ont men jag ska inte sticka under stolen med att jag har lite 30 års ångest.


En väldigt glad tvååring


Det är bra med paketöppningsassistans


Chokladcheescake med passionsfrukt


Min hembakade polkagristårta


Style ala thai


Schyssta converse i present

Dockskåp av sina föräldrar


Skinnjacka av hårdrockspappa!

Livet är här och nu. Tiden går fort. Min lilla tjej är redan två år på onsdag. Jag vill ge henen en härlig barndom. En barndom med mycket lek och kärlek. Jag njuter av varje stund med henne. Att se hennes hängivenhet när hon förtar sej något är stort. Jag kan sitta långa stunder och beundra henne och måste nästan nypa mej i armen för att förstå att just jag har blivit berikad med denna lilla goa varelse. Ibland fudnerar man tillbaka på hur livet var innanhon kom. Allt var så mycket enklare. Tid fanns det alltid gott om. Det fanns inga hinder att träna varje dag.Man hann med både kompisar relationen och familjen. Nu måste man alltid prioritera, väga fördelar mot nackdelar. Sätta en annan människa i främsta rummet. Men för varje dag blir vi mer och emr sammansvetsade. Vi är en enhet, en symbios i själ och hjärta. Jag och min dotter...

Vi har världens bästa granne. Minou och jag har hängt i hans trädgård ett antal gånger denna sommar. Vi är där och pallar frukt och bär. Hallon, rabarber, vinbär, gräslök och andra goda saker minskar av en konstig anledning för honom...

Minou och spöket i brottningsmatch. Någon uppskatar det mer än andra...

En liten tjej som får hysteriska utbrott och en mamma vars tålamod är nästan slut. Något för stor att bada i diskhon men alla medel är tillåtna vissa dagar. Så här ser mitt stökiga kök ut när jag försöker mej på att baka kolakakor och samtidigt underhålla min griniga unge.

En lycklig mamma därför att håret är tillräckligt långt för att sätta upp i två små hästsvansar. En lycklig mamma för att dottern äntligen accepterar att ha två små hästsvansar i håret. En lycklig mamma för att dotterns sitter skapligt still efter en del mutor så att mamma får tid att sätta upp två små hästsvansar.

Mys och mumsande på smultron med bästa kompisen Maja bakom vårt hus.



Minou är numera värsta bärfanatikern. Det ska plockas smultron och träs upp på strån, blåbär runt hela munnen, jordgubbarna uppryckta ur landet och grannens hallonbuskar är tomma efter allt hallonpallande....

Jag är ganska snygg när jag blundar...



De finaste orden jag någonsin hört i hela livet: Älskar min mamma!

Mina sovande rödtottar

Vilka intressen ens barn kommer få står skrivet i stjärnorna. Får Matte önska blir hon givetvis en trogen musiktjej. Får jag önska skulle jag tyckte det vara roligt med dans eller gymnastik (ja min egen dröm som barn men jag hade tyvärr ingen talang för dans och är fortfarande ledsen att jag aldrig började på gymnastik)

Något jag inte alls är intresserad utav är fotboll så det får hon gärna skippa. Fy vad tråkigt att sitta och glo bredvid en kall och regnig fotbollsplan och irritera sig på de andra föräldrarna som tar sporten påblodigaste allvar.
Att hon skulle bli en hästtjej känns inte heller så lockande, dyrt, tidskrävande och hennes mor vill absolut inte köpa och ta hand om en dreglande häst.
Men man kan aldrig välja vad ens barn kommer engagera sig i och Minou har fria händer att göra precis vad hon vill. Tyvärr verkar hon just nu närmast att bli en hästtjej....




Hellre får hon bli fårmatare, ullklippare eller nått annat liknande än en dressyrtjej med vita ridbyxor...

Från och med att Minou kom  men särskilt nu när hon är så talbar och rolig att umgås med så har jag alltid en bästa vän att hänga med. Det är roligt att hitta på saker bara hon och jag. Idag besökte vi en gratis musikfestival i en liten stad utanför Örebro. Vi satt och njöt i solskenet, lyssnade på musik och tryckte så många jordgubbar vi orkade...Minou du är min absolut bästaste och roligaste vän och jag ser oerhört mycket fram emot hur vi kommer fortsätta umgås resten av livet!

Finns det något mysigare än ett sovande barn. Så oskuldsfullt och ljuvligt. Jag skulle kunna titta på en sovandes Minou i timmar. En sovandes karl däremot vill jag bara ha upp ur sängen så man kan umgås och börja dagen. Men jag är ihop med en morgonsjusovare så det är svårt...

Den underbaraste doften i hela världen....

Innan Minou började på dagis så funderade jag en del på vilket typ av dagis jag helst skulle vilja ha henne på. Om jag får välja så väljer jag ett ute dagis där de har en ekologisk kultur. Att de skulle ha en egen kock som endast lagar ekologisk mat.
Men det finns inget sådant dagis i närheten där vi bor. Men Minou går iallfalla på ett utedagis och jag tycker att dagiset och personalen är superbra.

Det är ttt litet och personligt dagis där jag känner mej väldigt bekväm med personalen. De känns mer som vänner än Minous dagisfröknar.
De är ute väldigt mycket. Varje måndag har de gymnastik och varje onsdag går de på utflykt till skogen. Dagiset känns varmt och hemtrevligt.

Jag jobbar ju endast på timmar på ambulansen och därför vet jag väldigt lite i förväg när jag behöver ha Minou på dagis eller inte. Men det har aldrig varit något problem. Jag kan ringa dem klockan halv sju på morgonen och säga att hon kommer om en halvtimma och det fungerar jämt. 

Idag hade dagiset ordnat en vårfest för alla familjer i skogen. Vi samlades och gick på en tur i skogen med små uppdrag, lekte i en äventyrsbana som en av dagisfröknarna byggt upp, grillade, "magistern" hade uppvisning med jonglering med eldfacklor och avslutningsvis så sjöng alla barnen för oss.

Super mysigt och trevligt engagemang.

På väg genom hinderbanan

Magistern har jonglerngsuppvisning

Härlig barnsång

En av Minous bästa vänner på dagis. Minou vägrade ta av sej cykelhjälmen och hade den på under nästan hela kvällen...