Mina föräldrar var övertygade om att jag var en pojke när jag låg i magen. Men till deras förvåning var jag inte det när jag kikade ut. Pappa hade nog velat haft en son men jag fick bli en grabbig tjej istället. Jag hade motorcykel, lekte mest i skogen och var allmänt vild som barn. Jag tyckte mest om att leka med pojkar och hade många pojkkompisar. Det sitter kvar än idag då jag gärna umgås med det manliga könet. De är mer raka och okonstlade och det passar mej utmärkt.
När jag var 8 år bestämde sej mamma och pappa för att ta emot ett fosterbarn. Micke flyttade då in till oss. Han var 13 år och hade en del problem hemma och var på väg ut på glid. Han har alltid varit som min riktiga bror och idag har vi en väldigt fin och bra kontakt. Vi har två gemensamma intressen som båda brinner för och det är speedway och poker. Jag är så glad att han kom till oss och att jag fick en storebror.Han är väldigt snäll, ibland lite för snäll för sitt eget bästa. Om jag är ledsen kommer det alltid ett litet stöttande, gulligt sms från honom och det värmer i mitt hjärta.Tack för att du finns Micke!


Min bror och jag på speedway