Vilket hektiskt pass vi har haft på ambulansen. Men extremt roligt. Jag har jobbat med en av mina bästa vänner på stationen och det är skitskoj att jobba ihop med en kompis. Arbetet flyter på så himla bra och båda är likasinnande i tanken och arbetsättet.

Knappt hade vi hunnit landa på akuten innan nästa larm kom. Detta dygn har jag nog slagit rekord i att omhänderta personer/barn som haft eller hade pågående kramper. Både personer med epileptiska kramper eller barn med feberkramper. Om de har pågående kramper så ger man dem kramlösande medicin och håller extra koll på deras luftväg och att de syresätter sig väl. En av patienterna kräktes i samband med anfallet och då måste jag se till att de inte aspirerar ner något i lungorna vilket skulle kunna ge allvarliga komplikationer. Vi har en sug i bilen som vi kan suga rent i patienterna munhåla och svalg med för att minska risken för aspiration. (Jag är dock själv väldigt känslig för just kräkningar och stod och hulkade lite själv, klarade mej ändå från att själv kräkas).

Flera små trafikolyckor, pågående hjärtinfarkt samt trauma med en knivskuren person är andra fall under passet. Variationen är utmanande och det är roligt att få vårda så många olika patienter med så olika åkommor. Vid varje arbetspass lär man sig alltid något nytt eller träffar på ett nytt typ av fall.

Dessutom hade jag ett flertal sjuka barn detta dygn. Vi har nyss infört ett nytt barntriagesystem vilket innebär att vi numera "sorterar" även barn i i olika färger beroende på allvarlighetsgraden av deras åkomma. Pust! det är alltid lite mer krävande med ett nytt system som man fortfarande inte kan fullständigt och det tar mycket mer tid att fylla i journalen och få med alla "viktiga" byråkratiska delar...