Den 23-årige mannen anmäldes försvunnen under natten mot måndagen.
Polisen startade sitt sökande och fann först den dikeskörda bilen.
-Eftersom det fanns uppgifter om att han hade vapen med sig valde vi att gå ut och varna allmänheten, säger Torbjörn Carlson.
Polisen har sökt i stora områden både med hjälp av den lokala och nationella insatsstyrkan.

TT uppger att anhöriga kontaktade polisen sent på natten till måndagen och berättade att 23-åringen var i psykisk obalans och hade uttalat livsleda.

Utklipp ur www.na.se

Vi hade en slitig natt. Jag var ovanligt trött och tog varje tillfälle i akt att sova så fort vi hade minsta paus mellan körningarna. Kvart i tre kröp jag ner under täcket och höll krampaktigt tummarna för att jag nästa gång, när jag skulle slå upp ögonen, så skulle det komma frivilligt och inte pga ett tjutande larm. Men det blev inte riktigt så. Kvart över tre var det dags igen och vi fick åka till Lillkyrka på pass. Orsaken var den som ni kan läsa om i texten över. Vi skulle finnas där i beredskap om mannen skulle skada sej själv eller någon i omgivningen eller någon polis. Tiden tickade på. Jag sov några korta stunder. Det var svårt att få ro i kroppen och hitta en skön ställning i framsätet på ambulansen. När jag väl lyckades somna till vaknade jag av en snarkande kollega eller att benet somnat så hårt att jag övervägde självstympning. Klockan 6 blev vi äntligen avlösta av kollegor och kunde rulla tillbaka till stationen, sängen och den efterlängtade sovjouren. Den varade dock inte jourtiden ut, innan det åter var dags att ge sej ut och göra samhällsnytta.

Därför gör jag så få knop som möjligt denna kväll, till min pojkväns förtet. Sorry...PUSS!