Liten blir stor. Mamma hinner knappt med i svängarna. Januari har verkligen varit en mor och dotter månad. Vi har levt i symbios nästan dygnet runt. Endast några timmar på kvällen när Minou har lagt sej har vi varit ifrån varandra mer än tre meter. Då jag sitter i soffan och hon ligger snusandes i spjälsängen två trappor upp.
De flesta nätter har hon kommit över till min säng på natten och vi har sovit tätt tätt intill varandra. Minou gillar nämligen att använda sin mamma som madrass eller huvudkudde. Själv tycker jag det brukar bli lite smått obehagligt att ha hennes huvud placerat på mitt huvud samt en kloande katt mellan benen. Ja det låter kanske lite snuskigt men han sover alltd under mitt täcke ihop krupen som en liten boll .För mej gäller det att hålla fötterna så stilla som möjligt. Minsta rörelse brukar resultera i en kattattack med sönderrivna, onda tår.

Men nu har liten blivit så stor att hon börjat på dagis. Hon sitter där stolt och duktig med skeden i högsta hugg med de andra barnen runt matbordet. Mamman sitter själv någon meter därifrån och bara beundrar sin söta dotter och myser av stolthet.
Liten har också blivit så stor att hon genomfört sitt första gymnastikpass. En gång i veckan har alla barnen på dagis gymnastik. Denna vecka hade de hinderbana. Väldigt roligt tyckte liten som for omkring som en tetting i gympahallen och mamma sprang efter....