Smitta

VRI = vårrelaterad infektion (dvsi nfektion som drabbar patientenpga sjukhusvård). Jag har ingen siffra på hur vanligt det är med VRI mendet är extremt vanligt och de bakterier som dessutom är resistenta mot flertalet antibiotikum ökar kraftigt. Mycket av dessa bakterier kommer från människor som vistats i andra länder där de resistenta bakterierna finns i större omfattning. Där har ni nackdelen med exempelvis Thailand i ett land vilket doktorerna mer än gärna ordinerar antibiotika till alla och alla. Gärna även i förebyggande syfte.

Så nu har vi mycket av dessa bakterier även på våra sjukhus och dåhar man givetvis som vårdpersonal och som sjukhus ett rejält ansvar att se till att smittan inte sprids vidare mellan patinterna. Vissa sjukhushar mcyket mer av dessa problem medan andra knappt har något.

Därför blir jag extremt mörkrädd när jag som idag hämtade en patient på ett annat sjuhus. Vi är själva utrustade med handskar och långärmade plastförkläden. Ambulansen tömde vi innan avfärd på i prinscip allt. Vi vet att vår egen intensivvårdsadelning som ska ta emot  patienten har förberett ett enkelrum utrustad med god möjlighet att ta omhand om smutstvätt, skräp m.m. Slusssfunktionen fungerar väl vid in och utpassage och man minimerar antlet persona som har hand om patienten. Allt för att minimera smittspridning. Sen vidtar man tusen andra små betydelsefulla åtgärder också.

Vi  anländer iallafall till sjukhuset där vi ska hämta patienten. Vi känner oss lite löjliga i våra blåa plastförkläden men vet att det är av gott syfte. Vi visas till salen där patienten befinner sej. En stor öppen sal utan en endaste dörr mot korridoren. Salen rymmer inte bara vår patient utan även fyra andra svårt sjuka. Bland annat flera respirator patienter som är extra känsliga och mottagliga för infektioner.

Perosonalen rör sejobehidnrat inne på salenmellan patienterna och inte alla bär skyddsförkläde och handskar. Vi fokuserar på att förbereda och flytta över vår patient men jag ser ändå i ögonvrån hur de grejar med patienten bredvid. Så ser jag hurde skär i halsen på patienten och genomför en trakeotomi. Dvs gör ett snitt in till luftsttrupen och stoppar in en slang som patienten kan andas igenom. Endast en och en halv meter från vår patient som bär på dessa resistena bakterier.

Jag är förbluffad att det kan få gå till på detta sätt och jag hoppas att varken jag eller någon i min närhet eller någon annan heller för den delen blir svårt sjukt och behöver vård från det sjukhuset.

För övrigt hämtade mina kollegor en annan patient för några dagar sedan på samma sjukhus som dessvärre hade fått flera ännu svårare multiresistena bakterier därifrån...


Kommentarer
Postat av: Anonym

Lex-Maria!

2011-10-26 @ 09:56:23
Postat av: Tess

Det är sorgligt att säga men även om sjukvården kommit långt idag och att man själv känner sig kompetent i det man är utbildad för när man arbetar inom sjukvården så ser man även alla fel och brister och jag känner mig inte trygg i att bli omhändertagen alltid för att man har varit med och sett för mycket:/

2011-10-26 @ 20:11:28
Postat av: Orebroll

Du vet att du ligger farligt nära gränsen till att bryta mot sekretesslagen.

2012-07-11 @ 07:10:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0