StartsidanLycka och sorg
Det är konstigt hur man mitt i en enorm sorg ändå mår bra. Innerst inne så är jag ett jävla vrak. Trots det så vaknar jag varje dag och är glad. Jag mår bra när jag åker till jobbet, jag är glad när jag kommer hem, jag kan äta, jag njuter av träningen, jag kan somna på kvällen. Jag hoppas hoppas att det fortsätter så genom allt jävla skit. Är det förnekelse? Eller är jag som dem i lyxfällan som bara skjuter problemen på framtiden? Nej nu tänker jag må bra, jag är trött på tårar, magknip och och ständig oro.
Därför har jag bestämt mej för att leva igen!
Vännen, tråkigt att läsa här att du har det jobbigt, fast bra att du bestämt dig för att vara glad o leva :) kom dock ihåg att vänner finns här om du vill prata med nån om det jobbiga, det behövs ju det med ibland :) Var hundra år sen vi sågs som vanligt..men hoppas vi kanske kan få till nåt snart, hör av dig om du har nån ledig fredag eller helg o vill ses med de små :) Sköt om dig sötis!
Styrkekramar!!
Styrkekramar i massor!!
Jag tror att det är lite utav en försvarsmekanism. När man inte egentligen ORKAR ta tag i sorgen så skjuter man den åt sidan och ser glad ut och försöker lura sig själv och omgivningen.
Jag funkar så och jag tror många gör det.
Allting har sin tid, sorg har sin tid och glädje har sin tid. Jag tror att man kan må bra och vara glad precis som du känner för att du nu tagit ett beslut, valt att leva! Självklart finns ju sorgen där också, det är nog inget jag tycker är konstigt, det ena utesluter inte det andra=)
För övrigt så har vi gästrum här hemma nu med säng etc m du känner att du vill slagga här med eller utan dotter närhelst du vill. Jag saknar dig ibland kära du........ Du är ju min vän!!
Tack för värmande ord...Vad skulle livet vara utan er! Kram
Kramis!!
